TJOCKÅNGESTEN ANFALLER

Å nej, here comes the tjockångest.
Känner mig lite som Gollum, ful och läskig i ett hörn med en chipspåse i näven.
Som väser när någon kommer i närheten och försöker ta den ifrån mig.
My precious. MY PREEEECIOUS!
Får lite smått panik av det här beteendet.

– Jag bara äter ju HELA tiden!
– Men du äter ju för två.
– Käften. Jag är äcklig.
– Är du inte. Du är rolig. Och söt.

Jag måste ta mig ett allvarligt snack med Turtle å det snaraste.
Han/hon verkar inte så hemma på det här med näringslära.
Fast jag träget försöker tala om att det är bättre med en morot så får jag inget gensvar.
- Pah! Morötter är för töntar. Släng hit chipsen.
Så säger Turtle och ger fingret åt min morot.
Det är en ohyfsad unge man bär på.