30 juni 2008

JAG NÄR EN KNARKARE VID MIN BARM

SvD har en artikelserie om barn i innerstaden nu. Tydligen ökar innerstadskidsen lavinartat, de är överallt. Förr i tiden flyttade alla blivande föräldrar ut i förorterna och köpte en villa. Det gör de inte längre. De blir lattemorsor/farsor som blockerar hela innerstaden med sina barnvagnar istället.
Idag tyckte läsarna till om ämnet.

Och ever since har jag gått omkring här och vikt tvätt och haft ångest.
Det här är min ömmaste punkt, tror jag.
Uppväxt på landet med gräs under fötterna tror jag instinktivt att alla betongbarn blir knarkare som slåss med knivar. Betongbarn äter sådana som mig till frukost. Och så har de märkesjeans när de är ett år gamla och odlar sin tuffa attityd redan i sandlådan.
The horror!
Ändå har jag inte ens tänkt tanken att flytta ifrån innerstaden, Turtle till trots.
Det är ju här vi bor nu. Och vi gillar det. Vi lever gärna lantliv varenda helg, men till vardags är det avgaser och asfalt som gäller. Och högljudd trafik! Mmm... trafik.

Betyder det här
1. Att jag måste brinna i helvetet?
eller
2. Att SvDs läsare missat något?

Det känns lite ängsligt, det här.
Kan Turtle växa upp i innerstan utan att bli en astmatisk knarkare med dålig attityd?
Stay tuned de närmsta tjugo åren för den rafflande upplösningen i frågan.

JOBBOUTAD

Idag har jag berättat att jag är gravid på jobbet.
Jag har gått omkring och stressat upp mig till huvudvärk över det där.
Tänkt att de ska sucka och säga något dumt, tycka att jag är besvärlig.
Men icke!
Ingen blev arg. Alla blev glada och kramades och sa grattis och pladdrade på om hur fantastiskt det är att få barn och LIVETS MIRAKEL, yej!
Nu känner jag mig lätt som en fjäder och mycket nöjd och kanske, kanske tänker jag sluta hålla in magen per automatik snart också.
Vi får se hur det blir med det.

SEGA SOM SIRAP

Och ena värden bara:
- Men lilla vän, nu är det ju sommar. Vi kollar på er bytesansökan i höst. Räkna med besked i oktober.
OKTOBER, OAAHHH!
Det är skitlångt till oktober.
Jag ville ju börja dansa runt i ring NUUUU!
Turtle låter hälsa att han/hon är laddad.
Och extremt otålig.
Jag låter hälsa att den där otåligheten är ett arv från mig.
Vassegod, Turtle.
Slit den med hälsan.

29 juni 2008

LÄGENHETSBYTE

Imorgon förmiddag dimper det ner två viktiga brev hos två olika hyresvärdar i Stockholm.
Om värdarna är på gott humör och gud och hans heliga moster är med oss betyder de där breven att vi precis bytt bort vår apfina tvåa mot en lika apfin trea.
Då får Turtle ett eget rum.
Och jag slipper ha en barnvagn i köket.
Jag talar för både Turtle och mig när jag säger att vi skulle dansa runt i ring och headbanga håret av oss av lycka om det blev så.
Och då underdriver jag ändå å det grövsta.

GNÄLLIGAST I STAN

Att kombinera graviditetströttma med förkylning, feber och solsting är ingenting jag rekommenderar.
Alls.
Jag är så ynklig, så ynklig, så ynklig att klockorna nästan stannar.
Plus yr. Och varm. Och täppt i näsan. Och så svälter barnen i Afrika också.
Det finns ingen hejd.

VECKA 13

Turtle är 7,5 cm lång.

- Som en mus, utan svansen.
- Uäähh, otäckt.

25 juni 2008

DRAMATEN MY ASS

Ho ho, minns ni när jag skröt och skrävlade om att jag kunde söka in på Dramaten för att jag lyckades gå på tjejkväll utan att bli avslöjad för ett tag sedan?
Säkert att jag gjorde.
Säkert.
Ikväll har jag avslöjat det som jag trodde var en nyhet för samma tjejgäng.
Så här lät det typ:
- Ey, jag är gravid.
- Visste vi väl.

24 juni 2008

SVACKA

Oh no, jag har mest lust att lägga mig under ett täcke och lipa.
Killen gissar att jag är trött.
Jag har mycket mer raffinerade teorier.

- Jag har en förlossningspsykos. Jag vet det.
- Men baby. Det brukar man ha EFTER förlossningen.
- Inte jag. Jag brukar ha det innan. Jag brukar ha det i vecka 12.

Det här är vad svackan bygger på:
1. Jag är HELT SÄKER på att jag inbillat mig hela den här graviditeten.
2. Jag kommer tycka det är aspinsamt när det avslöjas.

Ultraljudsbarnmorskan kommer skratta ihjäl sig, den arma stackaren.
- Meh, du är ju inte gravid! Det finns ingen bebis i den här magen. Bara pommes frites.
Så kommer hon att säga.
Och då dör jag av pinsamhet.
Typiskt min otur.

23 juni 2008

BARNPASSNINGSBATTLE

Det är väldigt roligt att berätta för sina vänner att man är gravid, har jag märkt.
Folk blir så glada och kramar och pussar på en.
Och sedan börjar de battla om vem som ska få bli förste barnpassare.
Det är mycket underhållande.

- Jag bor närmast.
- Ja, men jag är mer pålitlig.
- Det är sant. Men jag är roligare!
- I och för sig. Men jag är läkare, så jag kan felsöka om ungen beter sig konstigt.
- Yeah, yeah. Men jag är bättre på fotboll.
- Fast du jobbar ju jämt. Jag kommer hem halv fem. Plus att alla barn älskar mig.

Det är väldigt fint att alla vill passa Turtle.
Även om det bara är i teorin än så länge.

VECKA 12

Den här veckan har killen längtat efter.
Han har den perfekta liknelsen för det här tillfället.
- Äntligen! Nu är Turtle stor som en Playmobilgubbe!

18 juni 2008

GLAD MIDSOMMAR!

Turtles första midsommar blir en midsommar i ärlighetens tecken.
Nu får det räcka med fejkat vindrickande och lögner.
Vecka tolv är vecka tolv är vecka tolv.
Då får man berätta för alla.
Det har kungen sagt.

17 juni 2008

INTRESSEFLAGGORNA VAJAR

Har precis outat mig själv som preggo hos min fina bästis, som råkar befinna sig på en annan kontinent sedan några månader tillbaka.
Hon sa SHIT VAD ROLIGT jättemånga gånger och skrattade jättehögt.
Det var väldigt lyckligt.
Sedan sa hon en sak till.

- Å gud, börja nu inte blogga om det här!

Jag är rörande överens med min bästis på den punkten.
Att inte bli cheesy in public är ett motto så gott som något.
Att starta en gravidblogg kan mycket väl vara lägre än glocalnet.
Och jag har ingenting att säga till mitt försvar.
Förutom möjligen: Det är ju kul också.
Och INTRESSANT, framför allt.
Från norr till söder, från öst till väst kan jag se hur intresseflaggorna vajar i världen.
Berätta mer om din graviditet! skriker typ en miljard kineser.
Bli alldeles för privat! gastar en drös amerikaner.
Dela med dig av ditt innersta! tjuter några vilda indianer.
Vi vill veta mer om livet som gror! gallskriker en hop barbröstade italienare.
Och vad gör man inte för folket.
Vad gör man inte.

16 juni 2008

MMM... STEK

De senaste veckorna har jag varit helt vansinnigt sugen på riktig mat.
Sådan där som man får hos farmorar på vintern.
Kokt potatis, söndagsstek och sås. Kanske lite kokta morötter till. Och mjölk.
Andra saker jag varit sugen på är: Köttfärslimpa med kokt potatis och sås. Köttgryta med kokt potatis och sås. Porterstek med kokt potatis och sås.
Det är lite problematiskt det här.
Med tanke på att jag är vegetarian.
Det är väldigt ont om vegetariska söndagsstekar i världen har jag märkt.
Det finns, however, gott om vegatriska kokta potatisar med sås.
Idag har jag haft tema skogssvamp i köket.
Låtsaskött, kokt potatis och skogssvampsås. Med mjölk till.
Nära nog.
Nu ska jag slicka tallriken.

15 juni 2008

OMTANKAR

Nog för att både mina och killens föräldrar varit omtänksamma redan innan.
Men det här slår liksom alla tidigare rekord.
Det är vitaminbristoro, bilkörningsoro, tunga lyft-oro, sömnoro, AKTA MAGEN-oro och you name it-oro.
Det är ohyggligt fint.
Lite märkligt.
Men ohyggligt fint.

VAGN, CHECK

För två år sedan hittade jag en barnvagn to die for på loppis.
Den var i illgrön manchester. Med gult inuti.
Man dog av snyggma när man tittade på den.
Så: Jag köpte den. Och ställde den för att mogna på svärmor och svärfars lantställe.
Men nu! Nu står den i mitt förråd!
Svärmor och svärfar tyckte inte de hade plats längre.
Så i helgen har jag övat mig på hur det känns att köra barnvagn.
Så här kändes det: Sinnessjukt overkligt.
Jag hoppas den känslan mattas lite när det verkligen ligger en bebis i vagnen.
Inte bara en tom åkpåse.

13 juni 2008

ANDRA PARET UT

Så var det dags att berätta för blivande farmor och farfar.
Den här gången får jag inte sätta upp spelreglerna.
No more filmdrama för min del.
Killen är mer inne på att tona ner dramatiken till obefintlighet, berätta nyheten i en bisats och vara kyligt avslappnad.
Kanske:
- Det här var gott! Vi ska förresten ha barn i januari. Kan du skicka saltet, mamma?

Jag är i alla fall exalterad till bristningsgränsen.
Barnbarnsbomben toppar liksom allt man tidigare slängt ur sig.

12 juni 2008

VECKA 11

Jag läser mig till att Turtle är stor som en medelstor clementin nu för tiden.
Hoppas liknelserna slutar där.
Visserligen är clementiner vansinnigt goda.
Men de är också runda och illande orangea.
Det får man inte glömma.

11 juni 2008

SÄG HEJ TILL VALROSSEN

Jag hoppas hett och innerligt att jag kommer bli ett sådant där snyggt preggo som är smal och spenslig överallt utom just över den söta lilla gravidmagen (som från dag ett är en hård och väldformad liten kula utan minsta tillstymmelse till deg.)

Två faktum talar emot denna önskan.
Eller nej, gallskriker emot.

1. Jag har aldrig någonsin varit smal och spenslig. Ever.
2. Jag ligger i soffan och äter chips.

Fan.

WATCH OUT, FÖRSÄKRINGSKASSAN

Åh nej.
Gjorde precis misstaget att försöka sätta mig in i försäkringskassans alla regler om föräldrapenning, havandepenning, SGI och yada, yada, yada.
Nu känner jag för att krypa ihop i fosterställning i ett hörn och gråta.
Och då ser jag ändå mig själv som en person som i vanliga fall inte är rädd för blanketter och siffror och snåriga regler.
Men eh, OH. MY. FREAKIN'. GOD!!!
Jag känner att Försäkringskassan väldigt snabbt har seglat upp i topp över myndigheter/verk/bolag/whatever som jag känner för att surra fast vid en påle och ta ett väldigt allvarligt snack med. De kan få stå bredvid Arbetsförmedlingen och SJ om de vill.
Och jag råder samtliga att ta på sig oömma kläder.
Jag kan komma att ta med mig rutten mat.

10 juni 2008

GUMMIBANDSTRICKET

Idag har jag kört med gummibandstricket för första gången.
Ni vet det där när man struntar i att knäppa översta knappen och kör ett gummiband mellan knapp och hälla istället.
Det har jag hört att man ska använda sig av när magen skriker i protest när man försöker kränga på den ett par redan pre preggo för tajta jeans.
Jag tror eventuellt jag använde de där jeansen bara för att få möjlighet att köra gummibandstricket.
Gummibandstricket är coolt.
Det får en att känna sig ohyggligt gravid.

9 juni 2008

EM-TAKTIK

Har utvecklat en EM-strategi som varenda trött preggo borde testa.
Så här: Halvligg i soffan och sov under matcherna.
Vänta tills någon ropar MÅL!
Sätt dig då genast upp och utbrist i något belevat.
Förslagsvis något i stil med WOW! SNYGGT! eller SHIT!
Hittills har jag inte blivit avslöjad.
Så många gånger.

7 juni 2008

VECKA TIO

Turtle har växt till sig.
Nu är han/hon nästan 4 centimeter lång.

- Precis som en legogubbe!

UTE UR GARDEROBEN

Det här är kanske den finaste helgen i mannaminne.
Lapparna resulterade i en känslostorm av sällan skådat slag.
Nu går pappa omkring och triumferar för sig själv i trädgården.
Då och då hör man honom utbrista i ett "Jag ska bli morfar!"
Det låter ungefär som "Jag har vunnit VM-guld".
Och mamma flinar som en dåre dygnet runt och pratar med Turtle i magen som vore han redan fem år.
Jag säger då det.
Det är något visst med livets mirakel ändå.
Halleluja!

5 juni 2008

LÅT DRAMAT BÖRJA



ETT SOCIALT MIRAKEL

Det här med att jobba halvdagar öppnar ju för helt nya dagsrutiner.
Klockan 15.00 var jag hemma OCH HADE REDAN SOVIT MIDDAG i två timmar.
Och ändå var hela kvällen kvar.
Chockartad upplevelse för ett trött preggo.
Nu har jag umgåtts hela kvällen.
Med NÅGON ANNAN än min kille.
Utan att gäspa konstant och vilja krypa ihop i första bästa säng och attacksomna.
Det känns stort.
Och skrämmande ovant.

4 juni 2008

BARNBARNSBOMBEN

På fredag släpper vi barnbarnsbomben för mina föräldrar och syskon.
Jag är så sjukligt uppspelt över detta faktum att jag snart går av på mitten.

- Snälla, snälla, snälla, får jag göra det till en jättestor dramatisk grej så det blir som på film?
- Japp. Det är din familj, du får dramaqueena dig blå om du vill.
- Sweet.

Jag har tonat ner mig en aning från Zlatan-nivån.
Tänker istället satsa helhjärtat på mellanstadiets dramatrumf: DE HEMLIGA LAPPARNA.
Formuleringarna har jag filat på i veckor nu.
Det kommer bli bra det här.
Flaggdag som det är och allt.

3 juni 2008

BESÖK HOS BARNMORSKAN

Idag har jag varit hos barnmorskan och blivit stucken och provad och testad och undersökt.
Det var festligt.
Jag mådde bra, sa hon.
Har du rätt i, sa jag.
Sedan frågade jag om hon kunde något om att snabbspola fram tiden och/eller lova mig att jag inte skulle få missfall.
Det kunde hon inte.
Typiskt min otur.

Men jag fick tid för ultraljud!
Om fem tusen miljoner år (läs: Augusti) ska vi få se Turtle på tv.
Jag tror han/hon kommer vara fin.
Men jag gissar bara.

2 juni 2008

JUST NU I MAGEN

Och i detta nu ligger Turtle eventuellt där inne och utsätts för en enorm dos manligt könshormon. Om det är en pojkspoling som skvalpar omkring där inne är det i den här veckan som han börjar avvika från grundmallen och bli killig.
Sjukaste jag någonsin hört.
Plus att man blir vansinnigt nyfiken.
Kille eller tjej, kille eller tjej, kille eller tjej?
Ingen vet.
Funderar på att testa lite olika experiment för att se hur Turtle reagerar.
Till exempel först: Hålla upp en ljusblå grej framför magen och invänta reaktion.
Och sedan: Hålla upp en ljusrosa grej framför magen och invänta reaktion.
Alternativt först: Se på Die Hard och invänta reaktion.
Och sedan: Se på Pretty woman och invänta reaktion.
Sånt har man ju hört sitter i från födseln.

1 juni 2008

BARNCHOCK

Ärligt talat, har det funnits så här mycket barn på stan innan också?
Utan att jag lagt märke till dem?
Eller kommer barnen bara fram när det blir medelhavsvärme?
Klart är i alla fall att det kryllar av dem runt mig plötsligt.
De är skitsöta hela bunten.
Speciellt de som är tre äpplen höga och har Sveriges landslagsmundering på sig och skriker HEJA ZLATAN! på tunnelbanan.
Sådana vill jag ha.
Eller vilken annan sort som helst.
Kanske är det så att jag har ägnat hela helgen åt att glo på stadens barn.
Och fånle.
Det är inget jag är stolt över direkt.
Men vad kan jag säga?
Livets mirakel made me do it.