En av de tydligaste förändringarna med att vara gravid är det här med att varenda människa (OBS! Överdrift!) man möter gärna vill kommentera ens utseende.
En del kommentarer är väldigt lätta att ta. ("Vilken fin mage du har" och "Du kanske inte känner dig som ditt snyggaste jag just nu, men jag tycker verkligen att du är fin" hör till mina absoluta favoriter.)
Andra är liiite svårare att hantera. ("Du börjar ju bli rejält kraftig" och "Vilken månad var det nu igen du skulle föda i? Jaha, JANUARI! Då förstår jag varför du är så stor. Jag fick för mig att det var februari och har gått omkring här och tänkt i en vecka nu att du börjar bli väldigt tjock, faktiskt. Du kanske skulle äta lite mindre." platsar definitivt in i den här kategorin.)
Stora delar av mig vill ofta svara med ett "Och du är rätt ful i håret, när man tänker på det".
Bara som ett experiment.
But then again, det vore ju rätt otrevligt av mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
ja eller hur?! det är som om man är någon slags offentlighet. Mina favoriter på bottenlistan.
- sagt av en fotograf (och då var jag ändå bara i vecka 25 typ och hade inte särskilt stor mage) "jaha, då är det dags att plocka fram vidvinkelobjektivet".
- sagt av en kvinnlig släkting, "men är du inte väldigt stor för att bara vara i vecka 23?" (vad vill man med en sån kommentar? lugna, peppa? knappast..det handlar om någon inre elakhet och missunsamhet.
-sagt av en man jag inte känner när jag var i v 35, alltså uppenbart gravid "jag brukar inte säga såhär till mina vänner som är gravida men när du står sådär så ser man verkligen att du är gravid". Jaså?
ja det finns hundramiljoner exempel. och alla kvinnor får höra dom. jag tycker det är så taskigt. men tillsammans är vi starka. tamejfan.
oj långt inlägg. kram på dig.
:) var otrevlig, skyll det sen på graviditetshormonerna! Inte så ofta i livet man får göra så, så det gäller att passa på!
Nej för fan, svara att de är fula i håret. Folk borde lära sig lite vett. Gravid-vett.
Haha, jag har ett litet omvänt problem som jag precis skrivit om. Jag får hela tiden höra att magen är så liten och det är inte heller så kul faktiskt. Jag skulle gärna ha fått en riktigt fin gravidmage, men sådan tur hade jag inte den här gången och jag undviker gärna att bli påmind om det.
Jag måste säga (trots att jag älskar min svärmor hon är underbar) så är det värsta jag vet när hon varje gång vi träffas ska fram klappa magen och säga (skrika) HUR MÅR BEBISEN!?. Är det inga andra runt om så är det inte så farligt förutom att det brinner en liten eld inom mig, men är det folk runt om så DÖÖÖÖÖR jag.
Skriv en bok om Gravidvett, vetja ;-) Den skulle säkert bli sjukt roligt.
Sen om förlossningar. Jag har fött två barn enligt "urmetoden" och ett barn med kejsarsnitt. Fördelen med kejsarsnitt är att du inte känner någon smärta och du bara ligger där på en bänk och glor in i ett skynke. Nackdelen är återställningsperioden efteråt. Du får inte lyfta någonting tyngre än bebisens vikt de första 6 veckorna efteråt, du har ett sår på magen efter operationen, som kejsarsnittet faktiskt är.
Föda naturligt är svårt att beskriva. Det är ju så olika från fall till fall. Vi är olika byggda och även om vi är skapta för det så gör det olika ont. Fördelen är att du läker snabbare. Även om du sys eller spricker (vet att det låter läskigt, men det är ingenting du kommer bry dig om när du väl ligger där, lovar), så återställer sig kroppen snabbare. Mina två förlossningar (naturliga) var olika, men båda gjorde jä...gt ont. Det konstiga är att direkt efteråt, alltså DIREKT när bebisen kommit ut, så är det glömt!
Måste bara tillägga att jag också slitit med tankar som dina. Lite prydbekymmer. Att kräkas, bajsa och allt det där. Haha... vid första förlossningen blev jag alldeles förskräckt då barnmorskan sa att det var dags att klä av sig!! Låter idiotiskt, men jag hade liksom inte tänkt på den biten.... :-)
Hur du än väljer, så kommer du klara det här galant. Du ska veta att vi är många som har känt som dig, och vi har klarat det!
KRAM Gru
Har "tjuvläst" din blogg nu ett bra tag. Känner mej nästan skyldig dej att skriva några rader tillbaka till dej =) Vill mest bara skriva å tacka för underbart kul läsning. Har liksom blivit standard att läsa här innan man somnar på kvällen.
Tusen tack för alla små skratt å tankar som bubblar upp.
Kramiz från småland.
Skicka en kommentar