30 november 2008

VATTEN, NÅGON?

Om det är någon som känner att de har brist på vatten kan ni bara säga till mig.
Allvarligt, alltså.
Jag har en alldeles egen vattenreserv i benen och fötterna nu för tiden.
Känner inte att jag har så stor nytta av den, faktiskt.
Den gör mest så att jag inte kan ha strumpor på mig utan att få djupa vallgravar av resåren framåt kvällen.
Delar således gärna med mig.
Någon?

26 november 2008

IN GENOM NÄSAN, UT GENOM MUNNEN

Oerhört konstigt påhitt egentligen, det här med att gå på profylaxkurs och sitta och öva på att andas (och krysta!) i grupp. Jag borde rimligtvis ha hatat varje sekund. Men istället köper jag varenda ord kursledaren säger, och tycker kursen är apfestlig. Vad kan jag säga? Man blir uppenbarligen ett nutcase av att ha ett barn i magen.

So far: Väldigt lite hippiesnack. Noll delfiner, noll urkrafter, noll magdanser. Eller okej, hon kanske fick in ett liiiitet liiiitet "Jag tänkte mig att varje värk var en havsvåg, och jag var stranden som följde vågens rörelser" där någonstans, men jag lyssnade inte så noga just då.

Idag har jag blåmärken på insidan av armen efter att min kille har nypt mig upprepade gånger i skinnet för att kontrollera så jag kan sköta min mellanandning även under smärta. Det kunde jag. Och jag drömde att förlossningen gick jättelätt och att jag inte var rädd ett dugg, bara proffsig, och när bebisen kom ut var det en liten tjej med ljust fjunigt hår på huvudet.

Ahhh, profylax, I love you.
Det är så man får lust att tända rökelse för att fira.

24 november 2008

TORTYREN!

Idag har jag varit hos tandläkaren.
Oerhört obehaglig upplevelse.
Jag menar, det är rätt obehagligt hos tandläkaren även i vanliga fall.
Men som tämligen gravid är det tortyr.
TORTYR!

Först får man klä på sig ett förkläde av bly (not kidding) för att magen inte ska träffas av några röntgenstrålar. Sedan får man lägga sig ner på rygg (hata, hata, hata ligga på rygg med en mage som trycker upp alla inre organ i munnen på en och halsbränna som får en att vilja kräkas.) Sedan sänker tandläkaren ner överkroppen ytterligare lite till bara för att jävlas. Och så petar hon sönder ens inflammerade tandkött tills det blöder överallt i munnen på en. Sedan får man betala massor av pengar när det är klart.

Tandläkare är onda, onda människor.
Det säger jag nu, yo.

22 november 2008

OERHÖRT ROLIG, FAKTISKT

Min kille är på fest och jag ligger hemma och tycker eventuellt en smula synd om mig själv för att min rygg gör så ont att jag inte kan resa mig ur soffan. Så kan det gå när man går EN TIMME på stan och är klenast i universum.

- Säg inte till dina kompisar att jag är tråkig och ligger hemma i soffan och har ont överallt.
- Vad ska jag säga, då?
- Att jag är helt sjukt rolig och ligger hemma i soffan och har ont överallt. Åtminstone. Och överdriv gärna den där roliga delen.

20 november 2008

ORÄTTVIST, JU!

Har börjat inse så sakteliga att vi (som i jag och min kille) i och med den här bebisgrejen har klampat in på ett helt nytt minerat område när det kommer till mars/venus, blått/rosa, kille/tjej. Jag var rätt förberedd på att det skulle vara så när det kommer till själva barnet i fråga. De vattentäta skotten mellan den rosa tjejavdelningen och den blå killavdelningen har jag liksom tänkt på i förhand. Men jag hade inte riktigt reflekterat över hur ohyggligt mycket det skulle spilla över på oss också.

Hej blåögd!

De senaste sju månaderna har jag pratat bebisar med i stort sett alla jag mött. Jag har fått fem miljarder frågor. Fem miljarder kommentarer. Fem miljarder berättelser. Fem miljarder tips. Fem miljarder åsikter. Fem miljarder omtankar. Fem miljarder av allt som är bebisrelaterat, när man tänker på det.

På samma tid har min kille inkasserat några grattis, tror jag. Och en och annan fråga, kanske.

Och jo, ja, ungen ligger ju uppenbarligen i min livmoder och växer.
Men annars vill jag minnas att vi har varit två om det här hittills.

Gustav kan således lika gärna svara på alla frågor om barnets kön, barnets namn, barnets prylar, barnets kläder, barnets framtid, barnets whatever. Är ungefär lika intresserad som jag av att inkassera tipsen, berättelserna, kommentarerna, omtankarna, åsikterna. Ska vara hemma lika länge, läsa lika många sagor, byta lika många blöjor, rulla lika mycket vagn har vi tänkt. Ändå får han stå bredvid som någon slags bonusperson som inte spelar så stor roll i sammanhanget. Lite som när jag skulle köpa en dator och hade med mig Gustav i butiken och expediten bara pratade med Gustav hela tiden, som om jag var liiiiite, liiiite utvecklingsstörd och ändå inte förstod mig på samtalsämnet. Fast omvänt.

Och då har barnet inte ens tittat ut ännu.
Kan bli en oerhört intressant upplevelse det här.
Intressant och blodtrycksförhöjande.
Mest blodtrycksförhöjande, tror jag.

18 november 2008

ANDAS FÅR RÄCKA

Så där, nu har vi bokat in oss på profylaxkurs trots allt.
Jag laddar mentalt inför eventuellt flum genom att gå omkring barfota i min mest hippielika klänning och tänka på delfiner. Det går bra. Jag känner mig oerhört öppen i sinnet, naturlig, urmoderlig and all that jazz. Tills jag läser någonstans att "det är avslappnande med lite magdans inför förlossningen". För eh, URSÄKTA MIG?!
Magdans i förlossningssalen iklädd ett av landstingets snygga skynken.
Där någonstans går väl ändå gränsen.

17 november 2008

TJOCKAST PÅ FESTEN

Det börjar bli lite knivigt nu. Det här med att inte relatera till sig själv som en valross så fort man får syn på sig själv i en spegel och vilja gråta en smula. Och det är väl okej så länge man får hänga i hemmets lugna vrå, där ingen annan ser, men det är farao inte vidare lätt när man ska på bröllop i vecka 33. Det är det inte. Bröllop har lätt en tendens att vara befolkade. Med skitsnygga smala kroppar i allehanda fodral. Man kan ju få en livskris för mindre.

Men, men. Jag hittade en klänning jag fick plats i, hade väldigt roligt, dansade en liten smula OCH vaknade utan minsta tillstymmelse till baksmälla. Alltid något.

DAGENS GALLUP

Min bästa kompis har precis fått barn. Och förutom att det är helt sjukt lyckligt och overkligt att det BOR EN BEBIS (!!!!) hos dem nu så har det också öppnat slussen för helt nya frågor att fundera sig sömnlös över. Till exempel: När man säger att en förlossning har tagit X antal timmar... räknar man då från när värkarna började, eller från när man åkte till BB?

Min kompis hade värkar i 36 timmar innan flickebarnet slutligen tittade ut.
Det tycker jag låter länge.
Jag tycker i och för sig att allt över typ 36 minuter låter fullständigt ohållbart, men om vi bortser från det en stund och undersöker saken vetenskapligt istället?

Du som gjort det här förr: Hur lång tid tar det?
Jag vill ha tiden från när värkarna satte igång tills ungen var ute.
SHOOT.

SNED

Det är när man tittar ner och ser att magen är helt sjukt sned som man måste skratta lite extra åt sig själv. Jaha, så Turtle gillar mest den högra delen av mig. Det är där han/hon hänger på dagarna. Och ja, ja. Inte mig emot. Det resulterar i och för sig i att jag ser helt missbildad ut, men det är onekligen väldigt festligt. Det är det.

13 november 2008

RH HIT, RH DIT

Mitt blod är RH-negativt, har jag fått veta så här i preggotider. Det betyder att om min bebis INTE råkar vara RH-negativ så kan jag börja bilda antikroppar mot barnet. Antikroppar = typ samma sak som att bli allergisk mot sin bebis och stöta bort den, right?

Bra där, kroppen.

Det är tur man inte lever förr i tiden alltså. Då var det kört för RH-negativa mammor med RH-positiva barn, säger min barnmorska. Mest kört var det för barnet. Mamman blev bara lite olycklig. Nu för tiden är det inte kört. Man får ta lite extra prover och käka lite vaccin bara. Känns ju oerhört mycket bättre ändå.

11 november 2008

MMM... MJÖLK

Den enda vätskan som jag inte upplever som frätande i dessa dagar av konstant halsbränna FRÅN HELVETET (ursäkta utbrottet) är mjölk. Mjölk är basiskt. I love basiskt. Häromdagen drack jag en liter mjölk till maten. Sedan öppnade jag ett paket till och drack ännu mer. Min kille satt och tittade på mig som om jag rymt från en freakshow hela tiden.

- Eh, har du behov av kalcium just nu eller?
- Tyst nu. Kan jag få lite mjölk?

BEHÖVER OCH BEHÖVER

Inne på Ikeas barnavdelning:

- Jaha. Här hänger det något som jag inte riktigt förstår vad det är. Tror du vi behöver en sådan nu när vi ska ha barn?
- Ingen aning. Men det gör vi kanske. De hade väl inte tillverkat den om man inte hade behövt den eller? Det är nog lika bra vi köper en. Eller?

Verkligen väldigt bra att vi inte resonerar på samma sätt på alla Ikeas avdelningar.
Vi hade varit tvungna att byta vår trea mot en femtiotrea innan vi hunnit blinka med den inställningen.

9 november 2008

MARDRÖMMEN

Jag drömde att det blev som i Cityakuten, när Dr Carter väntade barn med sin skitsnygga tjej som han träffat i Afrika, jag har glömt vad hon hette. Anyhow, hon var gravid och fin och de satt och tittade på tv och helt plötsligt kom de på att bebisen inte sparkat på ett tag och Dr Carter bara: Shit, vi måste nog kolla upp det här. Och så åkte de till sjukhuset i ilfart och där konstaterade Dr Carter att bebisen hade dött i magen, och Dr Carter grät floder och den skitsnygga tjejen grät ännu mer och sedan fick den skitsnygga tjejen föda fram det döda barnet och då grät de ÄNNU mer och och sedan kunde de inte prata med varandra för allt var så tragiskt och så gjorde de slut.

Så drömde jag att det blev.

Exakt.

Hjälp.

6 november 2008

SVERIGES MEST MÖNSTRADE BEBIS

Holy crap, man kan inte ha mig lös på stan.
Jag köper alla mönstrade bebiskläder jag hittar, helt utan kontroll.
Är det inte bodies med bilar eller sköldpaddor eller gitarrer eller moln på så är det bodies med kaniner, verktyg eller valar på. Å, eller ufon!
Jag kommer att vara tvungen att vara hemma och byta kläder på Turtle fem gånger i sekunden om vi ska hinna använda allt fint jag samlar på mig. Plus det faktum att vår bebis utan tvivel kommer att kunna kvala in i den å så prestigefyllda tävlingen Sveriges Mest Mönstrade och spöa skiten ur alla pastellbebisar redan innan han/hon uppnått en ålder av två månader.
Mmm... mönster.
Fy farao vad fint.

5 november 2008

HEJ FÖTTER



Och kolla!
Man ser fortfarande mina fötter härifrån.
Om man anstränger sig lite.
Och böjer sig en aning framåt.

VECKA 31


På allmän (läs: carolines) begäran: Min lekamen i detta nu.

4 november 2008

DAGENS INSIKT

Herregud! Det bor någon i min mage! Man ser den utanpå, hela magen böljar som ett nöjesfält. Nyss såg jag en fot som försökte gräva sig fram strax under mina revben. EN FOT I MAGEN, FATTAR NI? Vad är det för himla ställe att se fötter på? Det här kan mycket väl vara det sjukaste jag varit med om genom tiderna. Jag har en människa inuti min kropp som ligger och viftar med fötterna. Herregud.

3 november 2008

SAKER JAG SAKNAR

Att kunna böja mig ner utan att vilja kräkas en smula.
Att kunna ligga ner utan att vilja kräkas en smula.
Att kunna gå någorlunda snabbt utan att vilja kräkas en smula.
Att kunna finnas till över huvud taget utan att ha så mycket halsbränna så att man vill kräkas en smula.

Och å! Gå in i duschen utan att slå magen i duschkabinen.

- Det verkar som om de hundra gyllene dagarna är över för din del.
- Va, tycker du?

PÅ SAMMA NIVÅ

Jag känner en helt ny samhörighet med min 91-åriga mormor these days.
Hon har precis hämtat sig från en lunginflammation, och känner sig inte riktigt kry.

- Jag blir andfådd av allting. Jag blir till och med andfådd av att dricka kaffe.
- Precis som jag då.
- Just det. Vi kan bilda klubb.