5 juni 2008

ETT SOCIALT MIRAKEL

Det här med att jobba halvdagar öppnar ju för helt nya dagsrutiner.
Klockan 15.00 var jag hemma OCH HADE REDAN SOVIT MIDDAG i två timmar.
Och ändå var hela kvällen kvar.
Chockartad upplevelse för ett trött preggo.
Nu har jag umgåtts hela kvällen.
Med NÅGON ANNAN än min kille.
Utan att gäspa konstant och vilja krypa ihop i första bästa säng och attacksomna.
Det känns stort.
Och skrämmande ovant.

Inga kommentarer: