Å, mupp, jag är på så sjukt dåligt humör!
Nyss var jag hos min fåordiga barnmorska som klämde mig jättehårt på magen och grymtade något som jag inte förstod. Sedan ville hon göra ett extra ultraljud för att vara säker på att Turtle låg på rätt håll och slängde upp mig på en iskall brits. Och när jag låg där med maginnehållet på display på tv-rutan grymtade hon lite till. Sedan stängde hon av tv-skärmen.
"Det ser helt okej ut, det här."
"Vadå" ville jag pipa ynkligt. "VADÅ, HELT OKEJ? Vad hände med PERFEKT, UTMÄRKT och JÄTTEBRA? Vad meeeenar du?"
Fast jag sa ingenting, för jag ville inte verka mesig.
Sedan log hon och sa att barnet i magen var ett REJÄLT barn.
Då började jag nästan gråta och kom på att jag nog inte vågar föda fram det, trots allt.
Och nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra.
Lite sent att ångra sig nu, va?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Tro inte på barnmorskan. När jag väntade min första satte dom igång mig "för hon är så liten ser vi bestämt på ultraljudet"... när hon kom ut vägde hon 3,3 kilo. Inte så jävla litet skulle jag vilja säga.
ehm.... och det kan definitivt vara fel åt andra hållet med. Turtle är jätteliten. Plutteliten. Inte större än en legogubbe.
Och har jag fel så vet du inte det förs efteråt, och då är det definitivt för sent! ;-)
Oroa dig inte!
Mina barn har varit rejäla. 55-56 cm långa och vikt på närmare 4,5 kg. Det har ändå gått bra.
Det har varit helt normala förlossningar och det häftigaste jag gjort. Jag är helt ärlig när jag säger att jag längtar till in tredje förlossning.
Fokusera på din målbild och andas värk för värk. :)
Herregu vilken flashback! Min menlösa bm sa typ: eh, var du stor när du föddes?
Hon sa att min bebis skulle vara stor... och det var han, 4,4 kg!
Och det är ändå faschinerande att 4,4 kg kan vara så pyttigt!
vad jag har förstått ät det INGEN skillnad på att föda fram en 2,8 kgs bebis eller en 4,5a...
Men fy tusan för nonschiga barnmorskor alltså. Spö borde de ha. Och jag håller med Minna. Ett kilo hit eller dit på bebisen, tror jag inte spelar någon större roll. Fast jag vet inte säkert, eftersom båda mina flickor har varit stora, 4 resp 4,5 kilo. Det gick alldeles fina fisken att få ut dem.
Och lyllos dig som kommer få vara med om det allra underbaraste som finns snart. Jag lovar att det kommer gå bra.
Lycka till!
Enligt barnmorskan som var med på min förlossning så är det lättare att föda stora bebisar än små, dom stora har mer kraft och kan "hjälpa till" mer själva. Min dotter vägde ju 4 kg och gled ut väldans snabbt!
Du kommer fixa det, stor eller liten bebis, så sjukt bra ändå!
Näellerhur!! jag ångrar mig nu, så tänkte jag också. men samtidigt är man så himla taggad på att få träffa den där lille krabaten. och så innerligt trött på att vara stor och otymplig. tänk på det där som alla säger; MÅÅÅNGA kvinnor har fött barn innan dig. så ni kommer också att klara det galant. du är starkare än du tror. typ.
tänker på dig varje dag.
Skicka en kommentar